Hoppa till innehåll

Aktieägaravtal

Avtal
Aktieägaravtal

Jag har ett i uppdrag med att hjälpa flera parter att forma ett delägande i joint venture gjort en sammanfattning av huvudpunkterna i ett aktieägaravtal. Jag delar här med mig av den sammanfattningen och hoppas att den kan vara intressant för fler som är eller kommer att hamna i en likande situation.

Ett aktieägaravtal är ett avtal mellan (de största) ägarna i ett bolag där parterna enas om vilka regler som ska gälla för viktiga ägarbeslut, beslut på bolagsstämma och i styrelsen. Vanliga klausuler som reglerar samägandet är hembuds-, samtyckes- och förköpsklausuler. Man brukar säga att ett aktieägaravtal reglerar både giftermålet och skilsmässan. Även mindre aktieägare kan ingå i avtalet och speciellt avseende punkterna 10–12. Aktieägaravtal kallas ibland konsortialavtal. Den engelska benämningen är ”Share Holders Agreement” och förkortas ”SHA”.

Avtalet reglerar bland annat:

  1. Ingående parter.
    • Bestäm vilka parter som ska ingå avtalet. Är det legala bolag eller privata personer som ska vara parter?
  2. Bakgrund, syfte.
    • Beskriv kort bakgrunden till samarbetet och dess syfte. Vad vill ägarna uppnå?
    • Vad är ägarnas syfte med att äga aktier i bolaget och ingå partnerskapet?
    • Vilken tidshorisont har ägarna med sitt ägande? Är målet att skapa ett levebrödsföretag som ärvs av barnen? Eller är syftet att under en begränsad tid skapa värde och sedan söka en gemensam exit?
  3. Bolagets verksamhet.
    • Vad är syftet med bolagets verksamhet?
    • Utarbeta och enas om en affärsplan för bolaget som beskriver verksamheten de kommande tre till fem åren.
    • En viktig fråga är att ägarna har en gemensam syn på tillväxten i bolaget och hur den tillväxten ska realiseras.
  4. Frågor som kräver enighet.
    • Exempel är affärsplan, årsbudget, förvärv, avyttringar, investeringar över vissa nivåer och förändring av affärsinriktning.
    • De frågor som kräver enighet bland ägarna innebär i praktiken en begräsning i styrelsens mandat eftersom den inte kan fatta beslut utanför dessa ramar. Om styrelsen även består av externa ledamöter är det viktigt att de är införstådda med de frågor som kräver eniga ägare. Detta kan ske t.ex. genom ägardirektiv.
  5. Styrelsens sammansättning.
    • Diskutera och bestäm styrelsens sammansättning utifrån bolagets behov och ägarnas syfte. Hur många ledamöter ska styrelsen bestå av och hur många ledamöter får respektive part utse? Tänk på att antalet ledamöter ska framgå av bolagsordningen.
    • Det är viktigt att bestämma vem som ska ta rollen som ordförande. Ska det vara någon av huvudägarna eller ska en oberoende, extern ordförande utses?
    • Vidare måste ägarnas enas om styrelsen ska kompletteras med externa, oberoende ledamöter som kan bidra till värdeskapandet i bolaget.
    • Ägarna bör även enas om det krävs att alla parter som representerar ägarna i styrelsen måste närvara i styrelsemöten för att styrelsen ska vara beslutsför. Om så är fallet ska ägarna även bestämma procedurer som undviker att en ägare kan försena viktiga beslut genom att vara frånvarande vid styrelsemötet. Det viktigt att externa ledamöter är införstådda med begränsningar i styrelsens förmåga att fatta beslut.  
    • Överväg om styrelsen ska utse ett advisory board med deltagare som kan skapa värde och har nätverk som kommer att bidra till affärsutvecklingen (t.ex. någon från ett universitet , en f.d. kund eller konkurrent).  
  6. Bolagets högsta ledning.
    • Om tillsättning av vd inte delegerats till styrelsen (vilket är den vanliga ordningen) måste ägarna besluta hur vd ska utses. Speciellt viktigt är det om någon av huvudägarna ska ta rollen som vd.
    • Om det inte delegeras till styrelsen bör ägarna även ge ramar för ersättningspaketet till vd.
    • Bestäm om nyckelpersoner ska erbjudas aktierelaterade instrument, t.ex. aktier, optioner eller konvertibler.
  7. Fördelning av vinsten, utdelning.
    • Hur ska bolagets vinster fördelas? Ska vinsterna de närmaste åren återinvesteras och inga utdelningar till ägarna betalas ut?
    • Eller ska exempelvis 50% av årliga vinsten fördelas bland ägarna?
  8. Eventuell fortsatt, framtida, finansiering.
    • Generellt gäller att alla aktieägare har rätt men inte skyldighet att delta i framtida finansieringar. Speciellt gäller detta vid kontanta nyemissioner. Men bolagsstämman kan med kvalificerad majoritet (2/3) bestämma att göra riktade emissioner.
    • För att underlätta framtida kapitalanskaffningar är det viktigt att bestämma hur värderingen av bolaget ska ske idet fall någon ägare inte kan delta.  
  9. Om, hur och när man får sälja sina aktier.
    • Kan kallas skilsmässoklausulen.
    • Ska ägarna omfattas av en inlåsning innebärande att ingen får sälja sina aktier (hela innehavet eller delar) under en viss tidsperiod, t.ex. under de två första åren? Sitt still i båten!
    • Bestäm en process för försäljning/köp av aktier inom ägarkretsen. Se även punkterna 10 och 11 nedan.
  10. Förköp och/eller hembud av aktier.
    • Skilj på hembud och förköp av aktier. Hembud innebär att säljaren kan ”sälja” aktier till en köpare men denna måste hembjuda aktierna till övriga parter innan köpet vinner laga kraft. Förköp innebär att säljaren måste erbjuda övriga parter i avtalet möjlighet att köpa innan försäljningen sker.
    • Om möjligt: Hembud i bolagsordningen kombinerat med en förbindelse om att erbjuda förköp i aktieägaravtalet.  
    • Enas om en process då någon ägare vill sälja delar eller hela sitt innehav. Viktigt är vilka tidsramar som ska gälla. Det är även viktigt at beskriva vilken eventuell roll som styrelsen har för att informera parterna i avtalet om möjligheten att köpa aktier.
  11. Hur bolaget skall värderas vid försäljning av aktier.
    • Två vanliga situationer är:
      1. Det finns redan en köpare som erbjuder pris och övriga villkor. Här finns ett aktiepris att ta ställning till. Det framgår också vem den potentiella nya ägaren är.
      2. Det finns inget bud och därmed inget pris på aktien.
    • En vanlig metod att värdera bolaget är att bolagets revisor gör det (ifall det inte innebär intressekonflikt). Om ägarna inte kan enas om den värderingen ber man t.ex. en extern revisionsfirma (eller värderare) göra en ny värdering. Ägarna enas sedan om att acceptera medelvärdet av de två värderingarna.
  12. Om, hur och när man ska göra en eventuell gemensam försäljning (exit).
    • Ifall parterna är eniga om att gemensamt sälja alla sina aktier i bolaget bör ägarna bestämma tidshorisont och process. Exempelvis: ”Ägarna har avsikten att efter fem år söka en gemensam exit genom en strukturerad aktionsprocess med hjälp av en extern rådgivare”.
    • En exitklausul bör innehålla s.k. rättigheter och skyldigheter genom ”tagalong” och ”drag along” (för definition se www.bztdictionary.se). Speciellt gäller detta om mindre aktieägare är anslutna till avtalet. Huvudägarna måste ofta kunna leverera 100% av aktierna vid en exit.
  13. Om aktierna för privatpersoner ska vara ”enskild egendom”.
    • Bestäm om aktierna ska vara ägarens enskilda egendom vid skilsmässa eller dödsfall. Bestäm även om övriga ägare ska ha rätten att förvärva dessa aktier värderar enligt överenskommna principer.
  14. Sekretess.
    • Använd vedertagna klausuler och skrivningar.
  15. Eventuellt konkurrensförbud.
    • Notera att det är nästan omöjligt att förbjuda en privatperson att ta anställning i en konkurrande verksamhet. Det kan vara möjligt om personen ifråga kompenseras för inlåsningen.
    • Däremot kan det vara möjligt att via avtalet förbjuda en privatperson eller dennes företag att bli ägare i en konkurrerande verksamhet.
  16. Hur och var tvister ska lösas.
    • Två huvudsakliga möjligheter:
      1. Tingsrätt.
      2. Skiljedom.
    • Tingsrätt är oftast billigare än skiljedom men tar längre tid. Tvisten och utfallet är offentligt. Skiljedom är oftast en dyrare men snabbare lösning. Om parterna inte har kommit överens om annat ska sekretess gälla för skiljeförfarandet och skiljedomen. En skiljedom kan inte heller överklagas. Detta medför att det flesta affärsavtal innehåller lösning av avtalstvister via skiljedom.
    • Notera att det sedan 1 januari 2017 även finns en möjlighet att välja s.k. Förenklat Skiljeförfarande.  
    • Bestäm vilken lag som ska gälla, på vilket språk förhandlingarna ska ske (om det finns internationella parter i avtalet) och var skiljeförfarandet ska ske.

Syftet med denna summering är att vägleda dig i dina diskussioner och förhanlingar när du överväger ett joint venture med andra aktieägare i ett företag. Men vid något tillfälle ska du ta in juristhjälp för att utveckla det slutliga avtalet. Jag hoppas att dessa sexton punkter kan hjälpa dig att komma bättre förberedd till din advokat och därmed kunna spara legala kostnader.

Kontakt

Kontakta mig om du behöver hjälp eller ett bollplank i samband med att förbereda förhandling och utformandet av ett aktiägaravtal.

Bild: Adobe Stock

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *