Alla känner vi väl till Snapchat, d.v.s. den app som under några sekunder visar en bild tagen med mobiltelefon. Som sändare kan välja du hur länge – mellan 1 och 10 sekunder – som mottagare kan visa din bild. Sedan försvinner bilden (snappen) från mottagarens skärm såvida hon eller han inte hinner ta en skärmdump. Snapchat används därför mest av ungdomar eftersom sändaren har bättre kontroll på var bilden hamnar då det är svårt att hinna kopiera och dela på andra sociala nätverk.
Nu är Snapchat på väg till börsen med en värdering på $25mdr (210 mdr SEK). Det är den femte största notering bland techbolagen i USA sedan år 2000 (1). Trots sin värdering har Snapchat stora och ökande förluster. Nettoresultatet 2016 uppgick till minus $525m med ett negativt kassaflöde på $678m (2). För att täcka förlusterna och bädda för framtida utveckling avser Snapchat att i samband börsintroduktionen ta in $3mdr in nytt kapital.
Det som är speciellt intressant är att grundarna Evan Spiegel och Bobby Murphy vill skydda sitt ägande och kontrollen över bolaget genom att erbjuda nya ägare aktier utan rösträtt. Vi är vana att se aktier i olika klasser som har olika rösträtt, t.ex. A-aktier med tio röster/aktie och B-aktier med en röst/aktie. Men att ha en aktieklass utan några röster alls är något helt nytt. De flesta riskkapitalister och institutioner driver linjen ”en aktie en röst” och ett tiotal pensionsfonder i USA har skrivit ett protestbrev till Snapchat (2). De ser även en allmän risk att Snapchats emission av aktier utan rösträtt kan leda till en flodvåg av likdanande aktiestrukturer och som påverkar bolagsstyrningen (corporate governance).
Snapchats notering och kontroversiella nyemission har lett till en hel del diskussioner för och emot i finansiella kretsar och bland entreprenörer i Silicon Valley. Alla inser vikten av att grundare och entreprenörer är motiverade och har en attraktiv finansiell uppsida i det fortsatta värdeskapandet. Samtidigt är det inte speciellt intressant att som ny ägare gå in med ett stort kapital och inte ha någon kontroll alls. Det innebär ökad risk och därmed att avkastningskravet ökar. Ökad risk och ökat avkastningskrav måste i sin tur balanseras med lägre värdering på bolaget. En följdfråga som ställts är om de styrelseledamöter som utses av ägare utan rösträtt inte heller ska kan någon rösträtt i styrelsen. Och leder det i sin tur till olika klasser av ansvar bland ledamöterna?
Det ska i vilket fall bli intressant att se ifall Snapchat lyckas med sin börsnotering (IPO) och med emissionen av nya aktier utan. Det är ett spännande och attraktivt bolag – men med hög risk.
Källor:
- Dealogic
- Financial Times
Bilder: Adobe Stock
Väldigt intressant, visar på börsens verkliga syfte, dvs. säkerställa kapitaltillförsel och i förlängningen bolagets framtid. Börsen som jag förstått det är oftast sista utvägen att säkerställa kapital vilket gör att detta blir ännu mer intressant. Vet du/någon läsare om det kan vara så att det finns inhemska regler som gör att de tvingas till en IPO pga. storlek eller är det självvalt?