Det ställs allt högre krav på oss som ägare, styrelseledamöter och ledning av företag och verksamheter att säkerställa hållbar produktion och konsumtion av både varor och tjänster. FN anger i sina globala mål (1) att:
- En omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster är en nödvändighet för att minska negativ påverkan på klimat och miljö samt människors hälsa.
- En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier.
- Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom.
Ny lag
Under hösten 2014 antogs ändringar i EU:s redovisningsdirektiv om rapporteringen av icke-finansiell information och mångfaldspolicy. Baserat på de nya direktiven planerar regeringen att införa en lag om hållbarhetsrapportering som omfattar 1600 större svenska företag. Med större företag menas de som uppfyller minst två av villkoren att:
- Medelantalet anställda uppgår till mer än 250.
- Balansomslutningen uppgår till mer än 175 MSEK.
- Omsättningen uppgår till mer än 350 MSEK.
Förutsatt att tidsplanen håller kommer den nya lagen träda i kraft 1 december 2016 och ska tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter årsskiftet. Detta betyder att rapporteringen ska finnas med i samband med årsbokslutet för det finansiella år som startar under 2017.
På webben ”Hållbarhetslagen” (2) sägs: ”Det vi vet om lagen är att företagen ska redogöra för hur de arbetar med en rad hållbarhetsfrågor. Aktuella områden som skall beaktas är miljöfrågor, sociala frågor, frågor runt anställning och arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter, antikorruption och mutor. Om bolaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy ska skälen för det anges.”
Företagen ska alltså kunna redovisa s.k. ”relevanta icke-finansiella resultatindikatorer” (3). Rapporten ska omfatta kort beskrivning av företagets affärsmodell, verksamhet samt innehålla en beskrivning av den policy som företag följer avseende hållbarhet och mångfald. Rapporten ska också beskriva väsentliga risker som är kopplade till företagets verksamhet. Företagets revisor ska i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte.
ATT men inte HUR
Vi är många som i praktiken brottas med att förstå vad hållbar produktion och konsumtion betyder för just vår verksamhet samt hur anpassningar kan göras affärsmässigt. Om begreppet hållbarhet utökas till att även omfatta mångfald blir vår uppgift än mer komplex. En policy för mångfald kan t.ex. omfatta riktlinjer för en för verksamheten anpassad fördelning av ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.
Det räcker självklart inte med en lag, att upprätta en policy och att rapportera. Vi måste också ha något att rapportera. Det är avgörande att prioritera och kunna lägga in arbetet med förändringar som en naturlig del i alla områden av företagens strategiska utveckling och affärsplanering. Rätt utfört kommer det på sikt att leda till att tredje punkten i FNs globala mål blir verklighet genom effektiviseringar, kostnadsbesparingar, stärkt varumärke och ökad lönsamhet. Vi får dessutom en verksamhet som kan attrahera de bästa medarbetarna och som med stolthet är beredda att representera företaget.
Polarbröd
Många bolag och verksamheter har redan startat sitt arbetet med hållbarhet och kommit en bra bit på väg medan andra precis är i startgroparna. I september var jag inbjuden till Luleåregionens event med temat ”Hemlängtan” på Fotografiska muséet här i Stockholm. Där höll Carina Zolland ett föredrag om Polabröds arbete (4) med hållbar produktion. Polarbröd arbetar även aktivt med att skapa en arbetsplats med plats för både arbete och familj. Polarbröds vd säger att ”Polarbröd lånar sina medarbetare från deras familjer – och inte tvärtom”. Titta på videon nedan om ni vill se ett inspirerande exempel på hur praktiskt arbete med hållbarhet i alla produktionsled kan gå till.
Tunna väggar
Anna Borgeryd, som är en av huvudägarna i Polarbröd, har också hunnit med att skriva romanen Tunna väggar (5). Boken är en relationsroman som handlar om två personer med olika synsätt på verkligheten och visar samtidigt på hur svagheter i vårt ekonomiska system försvårar våra möjligheter till långsiktig försörjning.
Klämmorna tillbaka på SAS
Sist men inte minst: SAS har återinfört klämmorna från Polarbröd på sina inrikesflighter. Jag tillhör en av dem som frekvent frågat efter klämmorna i stället för de trista, tunna hårdbrödmackor med mjukost SAS har till kaffet. Vi verkar vara många som frågat – nu är dom tillbaka.
Referenser:
1. www.globalamalen.se/
2. www.hallberhetslagen.se
3. www.aktuellhallbarhet.se/
4. www.polarbrod.se/om-polarbrod/vart-hallbarhetsarbete/
5. www.parspektivforlag.se/tunna-vaggar/
Bilder:
- Adobe Stock
- Vestadil AB