Styrelseledamot i statens bolag

Jag är sedan oktober 2014 med i Industrifondens styrelse och var häromdagen inbjuden till Näringsdepartements introduktion för styrelsemedlemmar i statens bolag. Det var en förmiddag med en proffsigt genomförd presentation som gav mig en tydlig bild av statens förväntningar på styrelserna i sina bolag. Det underlättar för en ny ledamot att sätta sig in i styrelsens arbete om ägaren berättar om sin syn på bolagsstyrningen och vad man menar med aktivt ägande. Statens sätt att hantera detta är något som stora ägare i privata bolag kan ha något att lära av.

Jag ger i denna blogg en sammanfattning av några av mina intryck och noteringar från mötet. För den som vill ha mer information bilägger jag valda delar av de bilder som ingick i de presentationer vi fick del av (1). Klicka i så fall på bilden nedan.

Sist i bloggen ger jag även länken till det fulla dokumentet för Statens ägarpolicy och riktlinjer (2).

Många bolag

Staten är ägare i 49 bolag, varav 41 är helägda och 8 delägda. Dessa bolag har 163.000 anställda och omsätter 350 mdr SEK (2014) med ett resultat på 16,5 mdr. Utdelningarna 2014 uppgår till 18 mdr och är ett betydande tillskott i statskassan. Marknadsvärdet idag är 460 mdr, vilket jämförelsevis motsvarar värdet på Investor, Industrivärden, Kinnevik och MSAB tillsammans. Antalet styrelseledamöter i bolagen är 343 st och med en jämn könsfördelning både bland ledamöter och ordföranden.

Mandatet

Riksdagens förvaltningsmandat till regeringen är att den ”aktivt ska förvalta statens tillgångar i form av aktierna i de statligt ägda bolagen så att dess långsiktiga värdeutveckling blir den bästa möjliga samt att, i förekommande fall, de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl” (1). Statliga bolag ska agera långsiktigt, effektivt, lönsamt och ges förmåga att utvecklas. Bolagen ska också agera föredömligt inom området hållbart företagande.

Förvaltningen

Ansvaret för att uppfylla riksdagens mandat har regeringen, med några undantag, lagt på Bolagsförvaltningen inom Näringsdepartementet. Inom Bolagsförvaltningen ligger ansvaret för 41 bolag.  Ansvaret för de övriga åtta bolagen ligger hos andra departement. Departementschef är Mikael Damberg. Inom Näringsdepartementets ”Avdelningen för innovation och statliga bolag” finns sedan två underavdelningar, nämligen:

• Enheten för bolagsförvaltning.
• Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning.

Det är inom dessa två enheter som den operationella bolagsförvaltningen sker. Bolagsförvaltningen ska präglas av:

• Öppenhet.
• Aktivt ägande.
• Professionalitet.
• Ordning och reda.

Lagen

 Styrningen

Grunden i statens bolagssyrning är – precis som för alla aktiebolag – ABL och bolagsordningen. Om bolaget är noterat ska noteringsavtal och koden följas. Förutom den formella styrningen uttrycker statens sin vilja som ägare uttrycks i en Ägaranvisning (ett ägardirektiv) med mer specifika riktlinjer för varje bolag. I delägda bolag finns även aktieägaravtal – t.ex. i PostNord.

Samhällsuppdrag

Vissa bolag har även ett ”samhällsuppdrag”. Detta innebär att riksdagen beslutat att bolaget ska bedriva verksamheten så att den genererar andra effekter än (enbart) ekonomisk avkastning för ägaren. Ungefär hälften av statens bolag har en verksamhet som delvis eller helt baseras på ett samhällsuppdrag. Exempel på bolag där delar av verksamhet utgår från ett samhällsuppdrag är Systembolaget, Apoteket och Teracom. Bolag vars verksamhet helt utgår från samhällsuppdrag är t.ex. Samhall, Almi och Dramaten. Verksamheterna i den andra hälften av bolagsportföljen baseras helt på kommersiella villkor.

Aktiv ägare

Staten ska bedriva sin ägarstyrning som en ”aktiv ägare”. Ägarstyrningen börjar på bolagsstämman genom att utse bolagets styrelse och eventuellt göra ändringar i bolagsordningen. Som för alla ägare sker statens förvaltning och värdeskapande i bolaget via styrelserna. Urvalsprocessen för att hitta rätt ledamöter är därför avgörande för styrningen och på Näringsdepartementet finns två rekryterare som på heltid söker kandidater som kan passa in i en styrelse. Varje år sker nytillsättning av 30-40 nya ledamöter.

Mål och uppföljning

Centralt i bolagsstyrningen är att sätta upp mål samt att analysera och följa upp hur målen nås. Det övergripande målet är att den långsiktiga finansiella värdeutvecklingen, med hänsyn till rimlig risk och särskilt beslutade samhällsuppdrag, blir den bästa möjliga.

Viktiga övergripande mål är (1):

• Ekonomiska mål.
• Uppdragsmål.
• Hållbarhetsmål.

Uppdragsmål, ekonomiska mål och hållbarhetsanalys ska balansera. Uppdragsmålen och de ekonomiska målen tas fram baserade på bolagets affärsplan och en hållbarhetsansalys. Vi är många som sitter i bolagsstyrelser som har svårt att definiera vad vi menar med en hållbar verksamhet och sätta mål för detta område. Här tycker jag att staten som ägare ligger i framkant! Arbetet med hållbarhet utgår från bolagets affärsplan och hållbarhetsanalysen integreras som en naturlig del av affärsplaneringen. Den omfattar följande områden (1):

• Miljö.
• Mänskliga rättigheter.
  Arbetsvillkor.
• Antikorruption.
• Affärsetik.
• Jämställdhet.
• Mångfald.

 

Risknivå – finansiell

En viktig fråga i alla bolag är ägarens accepterade finansiella risknivå och hur den kommuniceras till styrelsen. Vanligtvis är ägarna inte alltid så tydliga med viken risknivå de accepterar. Det vanligaste övergripande måttet är lånat kapital i relation till eget kapital, d.v.s. soliditet. Staten tar detta lite längre med ambitionen att ange flera ekonomiska mål för varje enskilt bolag där mål. Mål t.ex. för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning anges under den övergripande policyn att risknivån ska vara ”rimlig”. Sedan är det, som i alla bolag, upp till styrelsen att kontinuerligt bedöma och balansera risker och möjligheter i sin affärsplanering samt kommunicera sin syn i dialog med ägaren.

I bilagda presentation finns ett par bilder som mer i detalj förklarar statens ambition med att sätta upp ekonomiska mål. Staten är på god väg men inte helt komplett med genomförandet i alla bolag. Praktiska exempel på ekonomiska mål samt hållbarhetsmål och uppdragsmål finns i Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (art.nr: N2015:24) (3).

Bolagsgrupp

Runt varje bolag finns en s.k. Bolagsgrupp. Den samordnas och leds av en bolagsförvaltare. I Bolagsgruppen ingår även rekryterare (för ledamöter till styrelserna), jurister, analytiker och specialister inom kommunikation och hållbart företagande.

I alla bolag utser staten via bolagsstämman en tjänsteman/-kvinna från departementet som ordinarie ledamot i styrelsen. Genom den personen får styrelsen en direkt kontakt med departementet och ägaren en direkt insyn i bolaget. Förutom att delta som ordinarie ledamot kan ägarrepresentanten t.ex. hjälpa till med tolkning av Ägaranvisningen och ge guidence i andra ägarfrågor.

Bolagsgruppen har regelbundna avstämningsmöten med styrelseordföranden och ledningen i de större bolagen. Här följer man upp bolagens verksamhet samt resultat i förhållande till ekonomiska mål, uppdragsmål och hållbarhetsarbete. Vid avstämningen kan man även precisera och ställa krav på åtgärder då målen inte uppnås. Ägarrepresentanten i styrelsen är en viktig länk i dialogen mellan Bolagsgruppen och bolaget.

Konklusion

Staten har via Näringsdepartementet en väl utvecklad modell för bolagsstyrning och långsiktigt, hållbart värdeskapande. Här ligger staten i framkant i sin tydlighet till styrelserna. Jag tror att många privatägda bolag kan lära en del av statens modell för bolagsstyrning, speciellt avseende uppdragets mål och syfte med verksamheten samt inom jämställdhet och hållbarhet.

Som ledamot i statens bolag känner jag ett extra stort ansvar. Det är svenska folkets bolag och vi förvaltar mina och andras skattemedel. Förutom att förvalta kapitalet ska styrelserna ”säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende” (2) och som ledamot i ett statligt ägd bolag ska du agera ambitiöst och föredömligt. Detta är ett övergripande direktiv som fler bolagsägare skulle kunna ge till sina styrelser. Förtroendet för ett bolag och dess verksamhet avspeglas i varumärket. Ett respekterat varumärke ökar värdet på bolaget medan skadat varumärke har en direkt negativ påverkan.

En allt viktigare del i att bygga sitt varumärke och skapa långsiktiga värden är att kunna bedriva verksamheten på ett hållbart sätt. Det är självklart en utmaning i att realisera ekonomiska mål och uppdragsmål samtidigt med hållbarhetsmål. Men det är en spännande och lärorik värdeskapande utmaning som kommer att ge positiva effekter resultatet och förtroendet för bolaget.

 

Referenser

1. Presentation (valda bilder): Introduktion för nya styrelseledamöter i den statliga bolagssfären. 11 september 2015.

2. Näringsdepartement. Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande. (2015). www.regeringen.se. Art.nr. N2015:25.

3.Näringsdepartement. Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. (2014). www.regeringen.se . Art.nr: N2015:24.