Jag kommer ofta i kontakt med små företag som inte får betalt i tid av sina stora kunder. Detta är ett stort och ökande problem för alla drabbade småföretag. Var tredje småföretagare uppger att storföretagen sällan eller aldrig betalar i tid enligt Företagarna. Speciellt drabbade är våra tillväxtföretag som redan har en pressad likviditet på grund av att allt tillgängligt kassaflöde behövs för att utöka och utveckla verksamheten.
Stora kunder betyder ofta stora affärer, och försenade betalningar leder till akuta likviditetskriser och kedjereaktioner uppström i logistikkedjan. Många mindre företag måste i sin tur försena sina betalningar till sina leverantörer. Katten på råttan och råttan på repet.
Hämmar tillväxten
Om en leverantör i kedjan slutar leverera – eller går i konkurs – kan nästa steg inte heller leverera i tid, vilket i sin tur försenar planerad fakturering och inbetalningar. Vi får en ond cirkel som hämmar tillväxten inte bara i bolagen utan också i landet som helhet.
Sämsta betalarna
Företagarna har sammanstället en lista på de bästa och sämsta betalarna – se ”betalar listan”.
Cash management
De stora bolagen hävdar till sitt försvar att de får vänta allt längre på betalningar från sina kunder. Men jag har svårt att förstå att det är något nytt eller ökande problem. Under min verksamma tid i stora bolag (1980-2000) hade vi exempelvis betalningstider på 360 dagar till vissa kunder i södra Europa. För kunder i Asien var risken för förseningar och kundförluster än större. Bankgarantier och andra kreditförsäkringar var ett måste. Dessa förhållanden tror jag inte blivit sämre – utan kanske till och med blivit bättre. Stora bolag bestämmer många gånger själva när de vill ha betalt och det är inte förhandlingsbart för kunden.
Min bedömning är att krav på längre kredittider och försenade betalningar beror på ökade krav på allt effektivare ”cash management” och trimmade balansräkningar. Det är finansiella mål (KPI:er) som ska uppnås och som kontinuerligt skärps.
Jag har full förståelse för krav på effektiv kapitalanvändning. Alla bolag måste jobba effektivt med sitt kapital och sina betalningsströmmar. Det är viktiga områden som också kontinuerligt bevakas av bolagens styrelser. Jag är själv med och utformar mål för bolagens ledningar inom dessa områden. Men om det innebär att man inte håller ingångna avtal med sina leverantörer har det gått för långt.
Stora använder små som bank
Stora bolag har betydligt bättre möjligheter att finansiera och försäkra sina betalningsströmmar än vad små och medelstora bolag har. Stora bolag kan finansera och effektivisera sin kapitalanvändning på anna sätt än att använda sina små leverantörer som bank.
Små bolags möjligheter till finansiering baseras i huvudsak på historien och inte på framtida möjligheter. Bankerna tar vanligtvis kundfordringar som säkerhet för sina lån, vilket medför att risken i bankens säkerheter ökar då inbetalningarna blir osäkra. Det är inte svårt att inse att finansieringen i ett mindre bolag försvåras och fördyras om risken ökar.
Lagreglering
Sedan våren 2013 gäller i Sverige en ny lagreglering för betalningstid och dröjsmålsränta. Den reglerar att en fordran ska betalas senast trettio dagar efter det att säljaren framställt krav på betalning, d.v.s. från det datum fakturan ställts ut. Mellan företagare får längre betalningstider gälla bara om säljaren uttryckligen har godkänt det – t.ex. i ett avtal.
En säljare som drabbas av en sen betalning har dessutom alltid rätt till kompensation i form av en förseningsersättning om minst 450 kronor. Säljarens rätt till dröjsmålsränta ska inte kunna avtalas bort. Detsamma gäller rätten till förseningsersättning (om det inte finns särskilda skäl).
Formella fel
Ett vanligt sätt att motivera sen betalning är att kunden vid påminnelse hävdar att det var något formellt fel på fakturan. Tyvärr ofta svepskäl. Ha därför som rutin att alltid direkt med kunden kontrollera att fakturan kommit fram samt att den är korrekt och att det inte finns några formella fel.
Dröjsmålsränta
Många små bolag drar sig för att skicka räntefakturor, speciellt till trogna och betydande kunder. Men tveka inte – en affärsöverenskommelse är en affärsöverenskommelse! De stora förtagen drar sig inte för att omgående skicka ut påminnelser, påminnelseavgifter, räntefakturor och förseningsavgifter till sina kunder. Ofta med hot om inkasso.
Besvärlig hantering
Räntefakturor och förseningsavgifter är besvärliga att hantera i det stora bolagen. Det är oftast relativt små belopp och den interna kostnaden för att bokföra och verkställa betalningen är många gånger lika stor som det fakturerade beloppet.
Dessutom finns vanligtvis ingen budget för förseningskostnader, vilket leder till problem vid konteringen. Vem ska ta kostnaden? Med andra ord: Stora bolag vill inte få räntefakturor och förseningsavgifter!
Kalkylator
Om du behöver en kalkylator för att beräkna dröjsmålsränta finns det ett flertal kalkylatorer på nätet, t.ex. på Kronofogdens hemsida. På den sidan finns även en länk till gällande räntesatser. Beräkningen med ränta-på-ränta metoden är mer fördelaktig för den som drabbats av förseningen eftersom den räknar upp totala beloppet inklusive upplupen räntan.
Konklusion
Vilka konsekvenser försenade betalningar får på lite längre sikt för företagandet och tillväxten i Sverige ingår inte i de stora bolagens bedömningar då man väljer att inte betala i tid. Det är inte acceptabelt att det stora bolaget använder sin lilla leverantör som bank.
Sena betalningar är ett allvarligt problem. I förebyggande syfte är det viktigt att alltid undersöka en ny kunds betalningsförmåga och betalningsdisciplin. Kontrollera också med kunden direkt efter det att du skickat fakturan att fakturan är korrekt.
Mina generella råd om kunden – stor eller liten – inte betalar är:
- Acceptera inte att kunderna inte betalar i tid – det är avtalsbrott!
- Ta tidigt personlig kontakt.
- Skicka omgående påminnelser med påminnelseavgifter.
- Skicka räntefaktura med förseningsavgift.
- Överväg att kontakta ett inkassoföretag vid allvarliga förseningar.
- Stoppa fortsatta leveranser.