Jag är sedan oktober 2014 med i Industrifondens styrelse och var häromdagen inbjuden till Näringsdepartements introduktion för styrelsemedlemmar i statens bolag. Det var en förmiddag med en proffsigt genomförd presentation som gav mig en tydlig bild av statens förväntningar på styrelserna i sina bolag. Det underlättar för en ny ledamot att sätta sig in i styrelsens arbete om ägaren berättar om sin syn på bolagsstyrningen och vad man menar med aktivt ägande. Statens sätt att hantera detta är något som stora ägare i privata bolag kan ha något att lära av.
Jag kommer ofta i kontakt med små företag som inte får betalt i tid av sina stora kunder. Detta är ett stort och ökande problem för alla drabbade småföretag. Var tredje småföretagare uppger att storföretagen sällan eller aldrig betalar i tid enligt Företagarna. Speciellt drabbade är våra tillväxtföretag som redan har en pressad likviditet på grund av att allt tillgängligt kassaflöde behövs för att utöka och utveckla verksamheten.
I min förra blogg ”Abdikera som vd” tog jag upp betydelsen av att förbereda ett vd-byte i ett ägarlett bolag. Du som huvudägare och vd måste förstå varför och när vd-bytet ska ske samt vad den nya vd:n förväntas åstadkomma. Jag tog också upp betydelsen av ägardirektiv och en styrelse med externa ledamöter.
Men vad ska du göra efter att du som huvudägare lämnat vd-rollen? Golf på heltid är oftast inte tillräckligt utmanande för en entreprenör. I detta inlägg kommer jag att ta upp erfarenheter och tankar runt rollen efter vd-bytet.
Vid ett externt vd-byte ska du som vd och huvudägare i ett ägarlett bolag i en utomståendes händer inte bara överlämna ditt livsverk utan också i många fall din, dina kompanjoners och din familjs förmögenhet. Jag har träffat företagare som har haft hela sitt och familjens livslånga sparande i endast ett bolag – sitt eget. Men förr eller senare måste ett vd-byte ske i alla bolag – om inte förr så av åldersskäl.
En förutsättning för ett lyckat byte är förståelse, förtroende och respekt från alla inblandade. Beslutet att lämna vd-rollen kräver därför noggranna mentala, känslomässiga och praktiska förberedelser. Dessa tar tid, och måste få ta tid! Det är ett komplext och stort beslut som tar tid att förstå, acceptera och verkställa.
Jag har som riskkapitalist och rådgivare jobbat med ett stort antal ägarledda bolag. Med ett ägarlett bolag menar jag här ett privatägt bolag (inte börsnoterat) där ägarna, eller ägaren, har ledande positioner i bolaget. Många familjeföretag är exempelvis ägarledda bolag. Huvudägaren är ofta grundare, en stark entreprenör och har en ledande operativ roll. Han eller hon har ofta inte bara en ledande roll utan flera, som exempelvis vd/marknadschef eller utvecklingschef/produktionschef.
Min erfarenhet från ett antal vd-byten är att det är en svår och grannlaga process – en process som jag fått stor respekt för. Ett lyckat vd-byte med rätt person är en positiv, värdeskapande förändring i bolaget. Nya idéer, nya tankesätt och nytt ledarskap utfört på ett för situationen rätt sätt innebär ett strategiskt lyft för bolaget, styrelsen och ägarna. Ett misslyckat vd-byte har å andra sidan stor negativ effekt på tillväxten och värdeutvecklingen i bolaget. Det leder i sin tur till stora problem bland ägare, i styrelsen och i bolaget.
Hur är det att vara frilansare? Den frågan har jag fått flera gånger under sommaren. Det är från vänner som funderar på att ta steget och starta eget bolag och anställa sig själv. Mitt korta svar på frågan är att det är spännande och fantastiskt kul – även om det är mer riskfyllt avseende månadsinkomsten och att jag jobbar fler timmar än tidigare.
Jag har över åren träffat, och träffar många, frilansare inom bl.a. affärsutveckling, ekonomi, reklam och har med dem ofta diskuterat vad som är drivkraften för att starta eget företag och försöka försörja sig själv. Det svar jag får oftast är friheten att välja när och hur man jobbar, att jobba i sitt eget bolag samt välja vem man jobbar med. Men vi är alla eniga om att man inte styr sin tid – men sina uppdrag.
Sommaren, oavsett om du är ledig eller inte, är en bra tid att hämta inspiration och nya tankar inför hösten. Och kom ihåg att det är i skärningspunkten mellan olika perspektiv som de bästa innovationerna sker. Jag delar här med mig av en lista med böcker och tidskrifter som kan ge nya infallsvinklar.
I mitt förra inlägg tog jag upp vad lagen säger om rollen som ordförande. Lagar och regler har i huvudsak en kontrollerande uppgift och säger inget specifikt om styrelsens strategiska och värdeskapande roll. Jag därför tar i detta inlägg upp den ledande rollen i styrelsens arbete med bolagets strategiska utveckling.
I detta blogginlägg tar jag upp vad lagar och regler säger om rollen som ordförande. Detta är det andra inlägget om ordföranderollen. Jag har i ett tidigare inlägg delat med mig av en bruttolista över vad rollen kan omfatta.
I nästa blogg tar jag upp ordföranderollen utifrån ett affärsmässigt, strategiskt och värdebyggande perspektiv.
Inläggen är i huvudsak anpassade för mindre och medelstora bolag som inte är börsnoterade. Jag tar därför inte specifikt upp de krav som börsen eller koden för bolagsstyrning ställer på styrelsen och dess ordförande.
Rollen som styrelsens ordförande är idag mycket omfattande och komplex. Styrelsen ska titta bakåt på bolagets historiska prestationer och samtidigt bedöma framtida möjligheter och utmaningar.
Bolagets styrelse har en kontrollerande, utmanande och uppmuntrande funktion. Det innebär att styrelsen ska se till att bolaget dels följer lagar och regler, och dels möter förväntningar från bolagets ägare, kunder, leverantörer, anställda, stat, kommun och andra intressenter. Det är detta arbete som styrelsens ordförande ska leda.
Jag kommer i tre blogginlägg att ta upp vad jag anser att rollen som styrelsens ordförande innebär.
I detta första inlägg har jag sammanställt en bruttolista över vad rollen kan omfatta.
I nästkommande blogg tar jag upp vad lagar och regler säger om rollen som ordförande.
I det tredje inlägget delar jag med mig av mina erfarenheter och tankar om ordföranderollen från ett bredare synsätt – ett affärsmässigt, strategiskt och värdebyggande perspektiv.
Inläggen är i huvudsak anpassade för mindre och medelstora bolag som inte är börsnoterade. Jag tar därför inte specifikt upp de krav som börsen eller koden för bolagsstyrning ställer på styrelsen och dess ordförande.
Jag har i ett par blogginlägg delat med mig av mina erfarenheter från vd-byten. I denna blogg delar jag med mig av ett exempel, baserat på ett verkligt fall, som visar hur en uppsägning kan gå till – eller snarare hur en uppsägning inte ska gå till.
Jag har i ett par tidigare inlägg delat med mig av erfarenheter och tankar om när ett vd-byte kan vara nödvändigt. Om nu styrelsens beslutat att vd och bolaget ska skiljas – vad är då nästa steg?
Även om innehållet i huvudsak är avsett för bolagets styrelse kan det vara intressant även för dig som är vd för att bättre förstå dels vilka överväganden din styrelse har att göra, och dels vilka förväntningar du kan ställa på styrelsen.
Styrelsens viktigaste uppgift är att se till att bolaget har den bästa verkställande direktören (vd) för den situation bolaget befinner sig i. Om vd får behålla jobbet eller inte handlar i huvudsak om förtroende – antingen har styrelsen förtroende för vd eller så har man det inte.
Ofta upplever vd att uppsägningen kommer mycket oväntat – som en blixt från klar himmel. Det är dock många som anser att vd får acceptera att en uppsägning kan komma oväntat. Osäkerheten ingår i vd-jobbet och regleras i vd-avtalet. Risken i jobbet kompenseras dessutom med en hög lön. Jag är beredd att hålla med om detta, men med vissa reservationer.
Jag har i en tidigare blogg nämnt att styrelsen ofta väntar för länge med att avsätta en vd man inte är nöjd med. Men varför upplever då ofta vd att ett besked om avsked kommer som en blixt från klar himmel? Varför har styrelsen inte gett tydliga indikationer om att man är missnöjd med prestationen? Varför är det så – och går det att undvika?
Även om innehållet i huvudsak är avsett för bolagets styrelse kan det vara intressant även för dig som är vd för att bättre förstå dels vilka överväganden din styrelse har att göra, och dels vilka förväntningar du kan ställa på styrelsen.
Styrelsen viktigaste uppgift är att se till att bolaget har rätt vd. Men varför väntar styrelsen ofta för länge med att ta beslutet att avsätta en vd man är missnöjd med? Det enkla svaret är att är ett mycket svårt och stort beslut som får stora konsekvenser i bolaget och för personen det gäller.
Även om innehållet i huvudsak är avsett för bolagets styrelse kan det vara intressant även för dig som är vd för att bättre förstå dels vilka överväganden din styrelse har att göra, och dels vilka förväntningar du kan ställa på styrelsen.
Många självklarheter och gamla bekanta – men som tål att upprepas.
Jag har precis kommit hem till Sverige efter drygt en vecka i USA. Jetlaggen sitter fortfarande i, men efter ett USA-besök känner jag mig – som alltid – positivt inställd till de flesta problemen hemmavid. Allt är möjligt! Under veckan plockade jag upp en hel del gammal och ny visdom:
(Publicerat från SK 904 från New York till Stockholm – bra med internet på flyget.)
Att tillsätta och avskeda bolagets verkställande direktör (vd) är en av styrelsens viktigaste och mest grannlaga uppgifter – kanske den viktigaste. Vd ska ju verkställa styrelsens beslut. Om besluten inte verkställs på ett affärsmässigt sätt kan styrelsen inte uppfylla förväntningarna från ägare och andra intressenter.
Även om innehållet i huvudsak är avsett för bolagets styrelse kan det vara intressant även för dig som är vd för att bättre förstå dels vilka överväganden din styrelse har att göra, och dels vilka förväntningar du kan ställa på styrelsen.
I vissa fall kan det vara värdefullt att få in en känd och respekterad person i styrelsen som enbart med sitt personliga varumärke ökar förtroende för bolaget och med sitt nätverk öppnar kontaktytor som bolaget inte annars skulle få. Det kan exempelvis vara en person som är känd från näringslivet, en känd politiker eller någon annan allmänt känd och respekterad person. Bland ägare som avser att börsnotera sitt bolag är det vanligt att försöka få in ett ”fint” namn i styrelsen för att öka förtroendet mot investerare inför noteringen.
Jag får ofta frågan ”Hur många styrelseuppdrag kan man ha”. Svaret beror naturligtvis på bolagets verksamhet, bolagets situation och din egen kapacitet. Ledamotens roll i styrelsen påverkar också den förväntade insatsen – rollen som ordförande kräver 2-3 ggr större insats än det som är normalt för en ordinarie ledamot.
Hur ofta ska styrelsen i ett bolag träffas? Det beror naturligtvis på bolagets och verksamhetens situation. Om det är ett bolag i uppstartsfas (early stage) så måste man hålla styrelsemöten relativt ofta – kanske en gång i månaden. I tidiga bolag får man också räkna med minst en extra bolagsstämma per år. Om det är ett mer moget bolag är det vanligt med 6-7 ordinarie möten per år (inklusive bolagsstämma).
Mellan ordinarie möten tillkommer extra möten. Som ledamot får man räkna med ett par extra möten per år – telefonmöten eller fysika möten. Det är kortare men mycket viktigta möten som behandlar en ett par specifika frågor. Extramötet är ofta ett beslutsmöte där styrelsen fattar de beslut som inte kan vänta till nästa ordinarie möte.
Detta innebär att som ledamot i en styrelse får du räkna med:
15 möten per år i ett ungt bolag i uppstartsfas, och
Tre frågor Det är viktigt för alla verksamheter som säljer produkter och tjänster att åtminstone i samband med uppdatering av sina affärsplaner svara på tre grundläggande… Läs mer »Vad, vem och hur?