Helikopterpengar är en åtgärd som nu i Coronatider diskuteras i flera länder. Helikopterpengar är en extraordinär expansiv penningpolitik som enkelt förklarat innebär att Riksbanken startar tryckpressarna och trycker stora summor pengar.
I praktiken kan det gå till så att helikopterpengarna finansieras genom att regeringen ger ut nya statsobligationer som i sin tur Riksbanken köper och betalar genom att trycka nya pengar. Regeringen lånar alltså pengar av Riksbanken men kommer överens med Riksbanken att lånen skrivs av och inte behöver betalas tillbaka. I nästa steg distribuerar regeringen pengarna genom att exempelvis sätta in en kontantsumma på medborgarnas bankkonton eller genom att skatterna sänks.
Helikopterpengar är en engångsinjektion med avsikten att öka köpkraften i landet och därmed stimulera ekonomin. Helikopterpengar betraktas som ett tecken på att den mer traditionella penningpolitiken – exempelvis förändringar i styrräntan och minusräntor – nått vägs ände.
Det var Milton Friedman som myntade begreppet helikopterpengar och illustrerade med att anta att en helikopter flyger över landet och släpper ner sedlar som snabbt plockas upp av medborgarna. Hans idé var att de som fick pengarna börjar spendera och att ekonomin därmed stimuleras.
Eftersom den totala penningvolymen och efterfrågan i landet ökar innebär det att inflationen ökar. Ytterligare en konsekvens är att växelkursen för landets valuta antagligen försämras vilket i sin tur påverkar både exporten och importen av varor och tjänster. Exporten underlättas eftersom exporterade produkter blir billigare medan importerade varor blir dyrare.